saladfinger

kramar mig längs sängkanten. sitter i sängen. skallen väger bly. vaken, trött, utmattad, körd, slut. har sovit 4 timmar på snart 2 dygn. jag vet inte vad som händer.. kan inte sova, jag finner ingen ro. inget lugn, ingen tröst. tankarna flödar, oron, tvivel, olycka, tankar man helst undviker. mitt högra ringfinger gör ont, värker, känner en smärta i hela kroppen. en smärta i brist av sömn, komfort, trygghet.

håller jag på att glida ner i fallgropen som jag medvetet blundat för? klockan är 5 på morgonen, jag är skittrött. fattar ingenting, lyssnar på dead by april. jävla smörmusik.. sätter bara tankar ur spel ännu mer. jävla skit. trodde jag mådde bra, som en prins. en kung, vad fan händer?! mår bara sämre och sämre hela tiden, nu så dåligt att jag inte ens kan sova? för nån dag sen var mitt psyke stabilare än titan, var i toppform, ägde världen. att skylla på höstdeppression eller mörker i detta fall är nog bara att ljuga för sig själv.

jag behöver desperat en förändring! men finner ingen kraft :(

"I can see your star, shining upon me, but it's fading, slowly, I'm lost."